En reflektion över Norbergfestival 2025 i två delar: En text på svenska och en dikt på engelska.
1.
Är träden polisen?
Om 2025 års Norbergfestivals konstprogram bleed: – genreöverskridande curaterat av bleed – talar till blödandet, vilket är det? Gränser mellan medium och genrer. Organisatoriska pipelines. Störtflod, öppna sår. Eller utblödandet, att tappas på blod, anemi. Ekologi. Skugga av sig själv. Blöda över en kant. Bli gradient. Droppe, dimma, stalaktit. En social ambition i den estetiska. Glorior över monumentalinstallationen inne på performancescenen Krossverket. Sic transit gloria mundi. En brygga mellan underjorden och byn. Den blodröda tråden, utspädd i försöken att korsa bäcken i centrum. Se inte tillbaka. Bli till en stod, en retrospektiv, ett sätt att ta bäring. Då och nu. Kanske äger samtalet rum där jag inte hör det. Blir sjuk och missar det mesta, ser en skärva av helheten. Sista dagen. Som hela året. Post-covid-dimma, nedskärningspolitik, att göra mycket av lite. Koka soppa på spik, bygga nästen av mossa, försvarsverk av glasskärvor och brännässlor, spår efter lekar i Eloïse Bonneviot och Anne de Boers Fairy Liberation Front på Galleri Norberg. För en vän har det gått mer än ett halvt decennium sedan sista besöket på Norberg, ett år som då var mitt första. Pandemier, uppror och krig sedan dess. Ett avstånd. Vi tar nya tag. Efterfesten stängs ned klockan sex. Är träden polisen? Är morgontystanden, är bäcken polisen? Går snopet tillbaka. Ruinen i skogen, tornet vid staden. Fornstora dar. Jag är redan insyltad, borde sova, inte skriva, men skriver något ändå. I den öronbedövande knappt hörbara tonen av tystnad, efter S McElvoys försiktiga tinnitusexperiment. Missar transkilleexperimentet Husbands dagen innan. Tar bilder och ser tillbaka. bleed: tar grepp om tiden, föregående år, coyotes filmverk från tidigare års festival. Grepp om rummet, från krossverk till Frida Hansdotter Arena (nu går det utför), hembygdsförening, museum. Oda Haugeruds DSM-666 väsnas i ventilationstrumman, liksom handdukarna i omklädningsrummet intill, ungdomens läte hemsöker bilden av ungdom. Folkligt och introvert, underjord-slash-by. Tar av öronpropparna inför den ringande tonen, tar av dem i ljuset, går för att sova. Handgesterna lösgör sig från grepp och kontext i Tiran Willamses blackmilk, smälter in bland installationerna, Krossverkets totala miljö, skulpturer som hoodies bland böjda kroppar och vilsna gestalter. En dräpande look. KMRU därefter, i sin egen avgrund. Schaktets svalg. En kväll utanför. Är träden polisen? Hur går det med uppblandat upphovsskap? Delat ansvar, utspridd curatering? Att skriva inte som kritik utan som sätt att lyssna, blinka. Att tillfälligt vistas, besöka, ta om. (Blixt, ej explosion). Från centrum till utspriddhet, omkopplingar. The Centre for the Fictitious Ante Factos spelautomat i neon glöder ur gruvmuseets låga öppning. Som en flashande .gif i en lokalgrupp på facebook. Ser på dataspelslekar med jordbruk i teven i granen bredvid, av Bonneviot & de Boer igen. Tillsammans med bygdens besökare. Vem är representativ inför vem? Vems uppmärksamhet är det vi fångar? För vem ska framgången redovisas? Inkongruenser, klippa och klistra, inför de äldres uppskattande blickar. En kompis minns skolgång och handboll inför Dorota Gawęda & Eglė Kulbokaitės trekanalsvideo i gymnastiksalen, eller Norbergfestivalen 2023. Muskelminnet. Innehållet. Sätt att vara mellan rummen. Återkommande gemenskaper, kanonisering, omtagningar. Vilken och var är vår solidaritet? Saknar Palestinatälten från i fjol. Hör något om schemakrockar. Diskussioner om vithet på vägen hem, det alternativa, representation, glappet till rejvkulturer i storstäderna. Inre blödning. Överflöd. Fortsätt att festa i den administrerade världen. Tidens gång. Dags för hemgång. Är träden polisen? Är de svenska flaggorna på Norbergbornas balkonger? Är tystnaden morgonen efter?
2.
Ode to a Cancelled After Party
green spray-shade
lasers track
cast-iron
shutterbugs across
the vacant concrete
remainder
of a verdant
whatsapp-icon crush
check check the rising
pillar at
the grey-dawn
congregation
in
the unlocked
cryptic engine
room where blue
interrupts the red
flashlight head-
mounted on
a turqoise
cowl
in less than
twenty-four gradations
on this cloud bank
gear
bank morning-
broken-up-by-cops-reunion
site its
m(ario)-ka(r)t aggressions
fled by danes
& sundry
half-undressed
leather fairies w/ fabric
wristbands
stretching the fest
across train- & side-
tracked tracks into
fey welds
type-set
in block
horizon.
