Den första varma dagen på våren pratar jag med Alica i telefon. Jag sitter på balkongen och det är kanske 3 år sedan vi började jobba tillsammans. Jag säger att
Något har uppluckrats i gränsen mellan kroppen och världen. Läser igen utställningens namn: jag har slutat tala. I Mare Kandres Aliide, Aliide (1991) slutar flickan Aliide tala efter ett trauma.